Exakt ett år

Idag är det exakt ett år sedan jag förlorade Annski... Mitt veckoslut har inte varit lätt. Åtminstone har det känts väldigt tungt på insidan. Jag är så glad för att jag har haft vänner omkring mig <3
Den här dagen började med väldigt tyngda känslor och en stor längtan av att få komma bort från allt. Vid halva dagen for jag till en lekplats i närheten och satt där i fem timmar; först ensam, sen med sällskap av Tommen. Efter det var jag lättare till mods, och ännu bättre blev det när Gääbi påminde mig att det idag är dags att publicera musikvideon som vi arbetat på i flera månader. Jag tycker att vi gjort ett bra jobb trots en hel del (typ oundvikliga amatör-)misstag, och jag kan med stolthet och glädje nu dela med mig av den :)

Waiting...

I'm waiting, but you won't call

I want to hear your voice...

Crying soul

Kände på mig att mitt goda humör snart skulle leda till att jag sitter och gråter... Om jag bara hade Annski här så skulle jag överhuvudtaget inte ha någon orsak att gråta. Drömde om henne i natt. Hon sa att hon tittar ner på oss från Himlen och vet precis vad jag håller på med. Saknar henne på otroligt. "So much pain going through my soul", för att citera personen någon som också har en viss del i att den här dagen slutade med gråt. Känner mig så ensam och orkeslös för tillfället... Vill bara försvinna ner i jorden och stanna där tills jag ordnat upp mina tankar.

Avundsjuk på mig själv

Det värsta med att drömma något härligt är att man blir avundsjuk på sitt "dröm-jag". Varför får jag i drömmen göra allt jag vill göra i riktigt livet?

Det här är vad jag skulle vilja göra just nu. Det här fick jag göra i drömmen. Ja, det är en speciell person, men i praktiken gör jag det gärna åt vem som helst.
Bilden är mycket snabbt ritad bara för att det inte fanns någon passlig på googles bildsökning. Ungefär sådär såg det också ut i drömmen. Jag sitter på ett typ staket om det blev oklart (vilket jag antar att det blev ;P). Det där är i alla fall vad jag mest av allt skulle vilja göra just nu.

En "hals-kram" betyder för mig något annat än en vanlig kram runt midjan. Hals-kramen är liksom mer för att visa att man bryr sig om hur personen mår och att man inte vill att den ska vara ledsen. Vid en hals-kram tycker jag också att det är viktigt att parterna är lika långa. Därför skulle jag bli tvungen att sitta/stå högre upp för att kunna krama de flesta pojkarna runt halsen :P

En tärande saknad

Don't you care about reaching your hand towards me or ain't I just able to see it?

Maan, I feel simply awful... Borde egentligen inte vaka så sent för det är just närmare midnatt som de tyngsta känslorna kommer fram om man är vaken. Jag vet förresten inte vad min första mening i det här inlägget har med min situation att göra, men jag kände för att skriva ner den. Den liksom bara kom upp i mitt huvud. Kanske är det någon annan där ute som behöver den?

Egentligen är jag nöjd med mitt liv som det är nu. Förutom att jag saknar min enda syster förstås. Skolan går helt jees, jag är i fysiskt skick och jag har underbara vänner. Trots allt det goda kan jag inte undvika sorgen. Den kanske inte alltid märks så tydligt hos mig, men snälla, ha förståelse för mig om jag börjar bete mig underligt. Att bekämpa något som tär en inifrån är inte enkelt. 

En levande blogg

Sitter som bäst och läser Annskis blogg. Har läst igenom den så många gånger att jag nu bara flummar igenom allt. Fast den inte är så speciell så är den det ändå i mina och säkert många andras ögon. Hennes ord kommer alltid hållas levande via bloggen eftersom det är precis de ord hon vill säga oss i denna stund: "Always look on the bright side of life" och "Livet går vidare fast det är hur tungt som helst".

För er som inte läst hennes blogg: ta och gör det för allt i världen! Ni ångrar det inte. http://livetgarvidare-annasarah.blogspot.com

"Vi ska ses igen"

Livet kan vara vackert som en sommardag
där himlen är fri från varje moln
men plötsligt som en blixt ifrån en himmel klar
det känns en iskall vind
Alla har vi haft någon som vi hållit av
som varit en del av våra liv
Och den som var vår älskade, vår bäste vän
finns inte längre kvar
Jag har en tro
som ger mig tröst och styrka
att vi ska ses igen när tiden tagit slut.
Trots att skiljas var så svårt
så vet jag att du lever i ett ljus
i det hemmet som vi kallar Faderns hus
Vi kan ej förklara livets hemlighet
aldrig nånsin förstå allt det som sker
men trots de frågor som vi har och inga svar
Gud är den som han är.
Vi har ett hopp som vi kan lita på
vi vet att det bär oss när vi dör
att bortom livet finns en annan dimension
det är vår säkra tro
Jag har en tro
som ger mig tröst och styrka
att vi ska ses igen när tiden tagit slut.
Trots att skiljas var så svårt
så vet jag att du lever i ett ljus
i det hemmet som vi kallar Faderns hus
Vi måste lära oss att det liv vi fått
är några år som snart försvinner bort
Trots tvivlet som vi har
så lever hoppet kvar
det kan aldrig dö bort
som den kropp vi har fått
Vi får vara för evigt hos Gud


Att sjunga den här utan att börja gråta går inte...


Idag är det också exakt ett halvår sen olyckan...

Believe me,...

...I'd take all your pain if I could. But I can't. So why don't you just share it and make it lighter?

Sorgens och saknadens veckoslut... som alla dom andra veckosluten

Ungefär så skrev pappa som sin facebookstatus. Det stämmer verkligen bra in. Det här veckoslutet är Allhelgona då vi speciellt ska komma ihåg våra bortgångna. Gravgården var otroligt vacker med alla sin tusentals ljus som anhöriga kommit ihåg sina kära med. Annski var inget undantag. Snarare tvärtom. Hon hade mer ljus än jag kunde hitta på någon annan grav.

"Kopiera om du har en syster som du älskar"

Din syster är din första vän i livet. Ingen kommer någonsin förstå din familj som din syster. Även om ni inte träffas eller pratar så ofta du vill, kommer hon alltid att vara din vän . Din syster håller din hand en liten stund, men hon håller ditt hjärta i en livstid. Det är nationella syster-veckan, kopiera om du har en syster som du älskar! ♥

Den här texten går omkring på facebook. Klart att man blir lite ledsen när man ser den och tänker att man inte själv kan sätta den som sin status utan att ändra 'har' till 'hade'. Jag hade redan bestämt att inte kopiera den till min sida, men sen insåg jag att texten fortfarande gäller även för mig. Den gäller nästan mer för mig än dem som har sin syster kvar eftersom det står att min syster håller min hand "en liten stund". "Även om ni inte träffas eller pratar så ofta du vill" är väl precis också så det är eller hur? Fastän Annski inte fysiskt är närvarande kommer hon alltid att vara nära oss <3 Hon kommer vara min vän och min älskade syster livet ut, oavsett om jag kan se henne eller inte. 

Don't want an ending

We never had a love story, but what we had, I don't want it to end.

Ibland...

önskar jag att jag både kunde äta upp kakan och ha den kvar, för att uttrycka mig kort.

Have to tell you...

It feels like I love you more than you love me
Sometimes it even feels I love you more than you deserve
But there is no such thing as meaningless love
That is why I’ll keep on loving you

What hurts the most

Vissa sångers texter ska man bara inte börja tänka för mycket på. Jag har lyssnat en hel del på Rascal Flatts den senaste tiden. En av mina favoriter är "What hurts the most". Den är ju kanske inte positiv direkt, men den är bra. Den handlar väl nog i princip om en kärleksrelation mellan en man och en kvinna. Någon sån relation har jag inte, men det som får mig att tänka är den första meningen i refrängen: "What hurts the most was being so close". Den får mig att tänka på de personer jag en gång varit väldigt nära, men som jag nuförtiden knappt träffar alls. Även om jag har kvar de flesta relationer så känns det ledsamt att man ändå har förlorat stora delar av dem :/ Men jag är glad för det jag har kvar, alla fungerande relationer :)

Saknar Annski...

Jaa, det är väl oundvikligt att sakna Annski när man gör saker som han annars hade varit med och gjort... Även om Merikarvia besöket för en vecka sen var trevligt så var det ju alltid en som saknades. Det som jag ändå tycker var intressant var hur tydligt jag ändå märkte hennes närvaro. Jag kunde höra hur hon skrattade åt mina löjliga försök att uttala holländska ord, se framför mig hur fascinerad hon också var av hundskelettet på vinden som mofa visade och känna hur hon också tyckte att vattnet jag simmade i var passligt varmt.
Jag har inte lyckats gråta ordentligt på länge, även om det flera gånger har varit nära. Flera gånger har sanningen bara kommit som en blixt; jag har ingen syster i den här världen längre. Det är alltid en stor lättnad att veta att hon är på det bästa av alla ställen, men vissa stunden räcker det inte som tröst. Det är ju här vi vill ha henne...
Dock har jag under den senaste veckan kommit underfund med hur mycket hon egentligen påverkade mig. Hon var den som var mer pratsam med nya människor och hon fick snabbt nya vänner tack vare sin fantastiska utstrålning (Jag blir alltid lika glad när jag tänker på hur många som också märkte att hon bara lyste där hon gick :)). Jag vill också vara den som lyser och som sätter sina vänner före sig själv. Jag kan inte påstå att jag inte redan bryr mig om andra, men jag vill göra det för Annskis del också vilket betyder att jag får jobba dubbelt så mycket. Jag vill att alla mina vänner och bekanta ska märka hur mycket jag verkligen älskar dem. Annski visade det tydligt.
Nu ska jag kanske inte gör inlägget längre. Några tankar bör jag väl hålla för mig själv :P

Älskade Annski <3

Lack of motivation

Min motivation är helt försvunnen för tillfället... Jag skrev idag en ganska lång lista på saker jag borde/vill göra, men fick endast två av dom sakerna gjorda. På kvällen återvände en liten del av motivationen och jag gjorde en video som jag tillägnade åt Annski.

Jag tänkte att jag för uppmuntrans skull skulle skriva en kort lista på saker jag har märkt att jag uppskattar mycket :)

- När en eller flera katter möter en när man kommer hem <3
- Små presenter
- När andra tänker på mitt bästa
- När jag får saker gjorda
- Stunder då jag kan konstatera att jag mår bra
- Smileys :)
- Ljud eller ord som får mig att skratta 
- Ett glas kallt vatten när jag är törstig

Juu, det blev inte en så kort lista i alla fall ;P Men bättre så :)

För att hedra Annski

Det tog några dagar innan jag fick några bilder på mig av Eccu, så därför är det här inlägget lite försenat. På skolavslutningen hade jag på mig Annskis blommiga sommarklänning för att hedra henne. Hon skulle själv också ha haft på den :) Jag lägger två bilder för att jämföra vem av oss som passar bättre i den.

Visst är hon den  av oss som är vackrare i den? :)

Den var ju nog helt bra på mig också :)