Tacksam mitt i mörkret

Humöret går upp och ner som vanligt. Det har bara gått två dagar av den här veckan och jag har redan varit en dag borta från skolan pga psykisk svaghet. Motivationen för att göra läxor är också helt borta. Det bara inte går att koncentrera sig... Speciellt språken, som vanligen är de enklaste för mig, tar emot att göra. Vad kan man göra? Knappast mycket.
Men jag skriver inte på bloggen idag för att berätta om alla mina problem. Det jag egentligen vill säga är att man inte ska ta nånting för givet. Det gäller så väl hemmet och familjen som relationer och föremål. Det är ingen självklarhet att familjen alltid hålls likadan, att man alltid har ett hem att komma till, att alla relationer hålls goda och att man har allt man anser sig behöva. Vi ska vara tacksamma för att vi har allt vi behöver och mycket mer! Vi kan skatta oss lyckliga!
Jag tänkte att jag skulle lista några saker jag är extra tacksam för för tillfället :) (utan att nämna några namn)
- Jag fick låna ytterst bekväma kläder av O till abi-fotograferingen ^^
- Jag får antagligen snart träffa T igen :D
- R gav mig många goda råd
- Lärarna i skolan är mycket förstående gällande min situation och mitt ork
- Mina vänner ger mig styrka :)
- Jag har underbara föräldrar <3
- Jag har kunnat sova ordentligt