Det har blivit så många bildinlägg den senaste tiden så jag kände för att skriva ner något vettigt för omväxlingens skull. Det har hänt både mycket och lite den här hösten. Mitt veckoprogram ser alltid olika ut, beroende på om jag får jobb eller inte. Nu har jag inte haft jobb på ungefär två veckor. Det gör mig lite asocial att sitta hemma och mögla för mig själv, men å andra sidan trivs jag för mig själv, bara jag inte måste vara ensam för länge. Arma dagar, vad mitt liv är motstridigt :D Mitt liv är både roligt och tråkigt för tillfället. Tråkigt för att det sällan händer något förrän närmare eftermiddagen och roligt för att jag är så lättroad, -underhållen och - uppmuntrad av allt jag gör. Jag vaknade på gott humör igår för att jag fått sova i ett sträck utan avbrott, jag njuter av att få öva några nya sånger på munspel i lugn och ro, jag diggar att upptäcka nya sidor av folk när jag umgås med dem eller läser deras bloggar och att fota fåglar en solig dag ger mig inspiration. För tillfället anser jag mig inte behöva mer spänning, men motion skulle jag definitivt behöva :D Måste nog gå på en promenad idag. På kvällen sånglektion och mörkerkörning.
Vettig text var det ja... Måste nog läsa lite fler böcker om jag ska kunna skriva välformulerade inlägg i fortsättningen... T.o.m. min finska låter bättre, så här får ni ett utdrag ur min lilla story:
"Ei tiedä, pystynkö juuri nyt luottamaan kenenkään sanoihin. Äidillä on tapana sanoa noin aina, kun jokin on vialla, ja Matias taas… Voih, toivon todella hartaasti, että hän tarkoittaa mitä sanoi. Kyyneleet valuvat lakkaamatta poskillani enkä kestä enää äidin sääliä, joten syöksyn huoneeseeni, heittäydyn sängylleni ja itken turhautumiseni ja pettymykseni tyynyyni. En tiedä kuinka kauan minä siinä makaan, mutta itku ei vain ota lakatakseen."
(Om nån vill läsa hela hoiton - så långt jag nu har kommit - så är det bara att säga till)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar